the most awesome blog, ever

somnade alldeles för sent igår. Det resulterade i ohälsosam trötthet idag. Men snart är det lov.

Ledig imorgon. Då ska det fanimig bli lite kvalitetstid med matteboken. Åh, vad jag älskar den.

Jag sitter med en julmust och inte en, utan TVÅ rykande fäska creme brûlee. Jag ska inte klaga.

Det är sommartid. Alltså kommer jag somna för sent, vakna trött, vara sur hela dan, vara för trött för att plugga, ha en jobbig träning, hem och grina, somna för sent igen. Imorgon alltså. Tjoho, precis så som jag alltid vill börja en vecka. Så himla mysigt på något sätt. Glädje!

Jag måste bara säga det igen. Har nog berättat det för alla jag träffat idag men jag hittade en fakking femhundring på marken idag. Jag och Lisi blev glada och styrde direkt stegen mot H&M och shoppade loss. Det resulterade i en superfin svart sak från trend. Glad glad glad glad glad.

Idag har varit roligt. Första gången på länge som regn gjort mig så otroligt superglad. Marc nämnde vår-depression igår, själv känner jag mer vårlycka. Vår vår vår vår

Varför slutade jag lyssna på Billie the vision? Just nu älskar jag meningslösa texter.

Har ont precis överallt. Att spela SM tär på en. Men bronsmedaljen var fin.

Imorgon är det studiedag. Det betyder att jag kan spåra ikväll. Spår spår spår.

Måndagar är fortfarande veckans sämsta dag. Nej, inget bra kan ske en måndag. Vad hade jag förväntat mig? Jag vet faktiskt inte.

JAG HOPPAS ATT INGEN MISSAT ATT DET ÄR PI-DAGEN IDAG! HÄR SKA DET FIRAS!

Min helg har varit skön. Inte rolig, inte händelsefull, utan skön. Punkt.

Detta skall inte bli en sorlig fredagkväll, bara för att jag inte går ut. Jag vet, jag brukar själv säga att de som "hellre sitter hemma framför TVn med Ben&Jerry's" bara säger så för att det är deras enda alternativ - de vill gå ut, men har ingenstans att gå. Hahah nu kommer jag inte ihåg min poäng, det är fortfarande sant.

springer runt i sommarkläder, sjunger högt till Håkan Hellström – Kom Igen Lena! och låtsas för en stund att det vore sommar. Det funkar, faktiskt. För mig så är det sommar i natt.

Ibland känns det så sant
Nationalteatern – Men Bara Om Min Älskade Väntar

Det är intressant det där med allting. Ibland känns allting som handlar om särskilda saker bara väldigt intressanta. Kanske lite för intressanta. Jag kan inte hjälpa det, det bara blir så. Jag kan inte låta bli. Faller dit liksom. Lite jobbigt när såna där intressanta saker är jobbiga också.

Verkligen. jobbig. eftermiddag. Men nu är hemprovet klart. Nästan. Engelskan också. Nästan.

Jag känner en tjej, Tildis, som är väldigt begåvad och söt. Här är några foton av henne. 

Okej, så var lovet slut. Det var ett rätt jobbigt lov faktiskt, känner inte mig det minsta utvilad. Nu längtar jag bara mer än någonsin efter vår vår vår. Inte sommar, utan vår. Vår vår vår.

hemma igen. alpen-veckan var mysig, tyvärr blev det inte mycket skidåkning då jag låg inne med feber. ätit för mycket har jag också. men ändå en mysig vecka. intressant när man åker bort sådär, jag visste inte att jag hade så mycket att tänka över. fyra dagar ensam i en säng, ja, då kan man tänka en hel del.

Nu sitter jag och lyssnar på Marcs spellista och väntar på att åka till Italien. Tagga tagga tagga

Nu ska jag tagga järnet inför en intensiv vecka i Italiens alper.

Är i extas. Varför? Jo, Kent. De var helt magiska. Allt var perfekt. Vår totala kötid var på sisådär noll minuter, och vi stod åtta "rader" ifrån scen. Rakt framifrån. Hur bra? Jävligt bra. Förband var Camela Leierth, och det var kvällens mest positiva överraskning. Väldans duktig var hon. Sedan sprang Kent in på scen med Jocke Berg i täten. Magiskt. Måste säga att avslutningen var bäst. Jag var helt blöt av mitt och andras svett, hade ont i armarna och benen av allt hoppande och slängande, men ändå så inihelvete lycklig. Då kör dem Kent – Mannen I Den Vita Hatten ( 16 År Senare ) tills alla gråter. Fy vad bra. För bra.